Rödluvan ❤️

(null)
Det var en gång en tjej (eller borde jag säga kvinna, är ju över 40 trots allt...) som tog sig hela vägen från Vaxholm till Täby för att klippa sig hos sin duktiga frisör Carolina hos Edgee Cali. Med sig hade hon ett stort antal pins från Pinterest på den slags balayage hon ville få till. Mörkt, nästan svart i botten och violett (mot mörkt rosa i topparna). Och vad var det som hände sedan?
(null)
Jo, efter att ha sutttit med blekmedel i håret en lång stund som ett första steg blev håret färgat som en mogen persika och eftersom tjejen (kvinnan?) gillar persika och frisören tydligen också gillar persika så avbröts behandlingen som var på väg mot stilen från Pinterest. Och vad var det som hände sedan?
(null)
Tjejen/kvinnan tänkte att varför inte och frisören Carolina lade en varm, brun ton i hårbotten och lät persikofärgen vara kvar i längderna. Och så tog hon några foton och frågan är hur sagan slutade?
(null)
Den slutade lyckligt, även denna gång! I brist på solmogna persikor som ätes utomhus i försommarvärme åkte tjejen/kvinnan hem i snöblandat regn denna dag i mitten på maj och var mycket glad över att över att hon i alla fall ser ut som en solmogen persika i håret 😍
(null)
Och så här såg håret (hua) ut innan Carolina fick fria tyglar med det...
 
Godmorgon på er!
Imorse låg jag kvar lite för länge i sängen och läste deppiga nyheter på flera olika nyhetssajter. Endast 5 % av befolkningen i så hårt drabbade Spanien verkar ha haft viruset, det var inga roliga nyheter för någon av oss i världen. Det kändes mer hoppfullt när Gisecke sade härom veckan att 98 % inom kort kommer bli smittade utan att knappt märka av det 🙂
 
Igår jobbade vi inne i stan (tog bilen in) och efter jobbet svängde vi förbi Täby Centrum som är ett stort köpcentrum där vi varit typ en mijlon gånger och alltid tyckt att det är mysigt där. Men nu har vi knappt varit där på flera månader av förklarliga skäl. Igår behövde jag dock fixa ett par ärenden men det kändes så jäkla dåligt att vara där att vi drog hem igen illa kvickt.
 
En man på väg upp i rulltrappan före oss såg sjuk ut och hostade konstant, vi vände faktiskt och gick ut i garaget igen för att åka upp via en annan entré. I en affär där jag skulle lämna tillbaka några varor ställde sig folk bakom i kön typ 20 cm inpå varandra. Jag såg flera som gick omkring, hostandes och snörvlade helt öppet, vad är det för fel på folk vill man ju fråga sig? Finns det människor som är så ego att när de själv blivit smittade skiter de i restriktionerna och i att de riskerar att smitta andra (som kanske blir betydligt mer sjuka än vad de själva blivit)?
 
Jag läste nu på morgonen om en kör i USA där en smittad person valt att gå till kören trots att hen var sjuk i Covid 19 och inom 10 dagar hade 87 % (!!!) av medlemmarna i kören insjuknat. Då kan man ju tycka att det vore fint att följa restriktionerna jävligt noga.
 
Så vi åkte alltså hem illa kvickt och kryper tillbaka ner i vår håla här i Vaxholm... Och det funkar ju när man kan jobba hemifrån men jag tycker så synd om butikspersonal (och andra) som står utan något som helst skydd och tvingas möta sjuka människor "face to face" 😞 Även om de allra flesta såklart lyssnar på Tegnell & co för att skydda både sig själva och sina medmänniskor.
 
Ja, det blev både högt och lågt denna morgon... Ta hand om dig där ute 💚
Taggar: balayage, edgeecali, frisören, inspiration, persika;

Grymt gott med scones

Scones bakar jag ganska ofta på helgerna. Tycker att det är så himla mysigt att duka upp fint och ta lite extra tid för att mysa, hela familjen. Främst för tjejernas skull har jag börjat använda pepparkaksformarna när vi bakar så sconesen kan bli både hjärt- eller stjärnformade numera :-)
Till mina scones äter jag helst smör som får smälta, stark ost och olika marmelader ovanpå. Farligt gott och säkert inte bra alls för den fysiska formen men för den mentala hälsan är det hur bra som helst!!!
Förra gången gjorde jag scones efter Leila Lindholms recept och de blev jättegoda. Jag brukar testa nya recept varje gång, tycker att det är kul (är jag en sconesnörd då) men det bästa receptet som jag hittade (och gjorde en egen variant på) hittar jag inte längre, åhhhh så irriterande!!! De var med gräddfil och det tycker jag är en framgångsfaktor, gör sconesen extra saftiga och goda. Jag brukar också byta ut vetemjölet mot 2 delar dinkelsikt och 1 del vetemjöl special för att få lite fluffigare bröd. Vilket är ditt bästa recept på scones?
Levande ljus för att höja mysfaktorn ytterligare är förstås ett måste och en brasa som sprakar i bakgrunden är inte heller så dumt, speciellt nu när snön omgärdar huset och trots att jag drar upp värmen mer och mer tycker att det är lite kylslaget på undervåningen...
 
God morgon fina du!!!
Hoppas att du sovit bättre än jag, klockan 02.40 vaknade jag redo för en ny dag och har redan hunnit med en hel del... Vikt tvätt, tvättat en maskin som jag hängt upp, plockat undan leksaker och till och med skurat ur torkskåpet. Inte dåligt va???
 
På agendan för idag står en reflektionsdag, det betyder att jag inte har något inbokat utan tar timme för timme som den kommer. Sådana dagar har jag inte varit så bra på att planera in tidigare men den här hösten har jag lagt in ett par stycken. Och det är värdefullt, tid för att filtrera olika aktiviteter jag genomfört, tid för kompetensutveckling, tid för att att andas och bara vara på arbetstid. Tar du dig tid för reflektion och återhämtning när du arbetar?
 
Jag önskar dig en riktigt fin luciadag, stor kram ♥

En liten tillbakablick...

 
Äntligen kommer några små smakprov från vår sommar (plötsligt blev jag kompis med datorn igen efter flera dagars försök att föra över bilder från Instagram till bloggen via datorn och det har gått utan problem tidigare så fråga mig inte varför det varit totalt stopp just nu...)!!! Som ni har märkt har jag knapp bloggat på över två månader så här kommer en väldigt snabb och komprimerad resumé av hur jag har haft det sedan sist. Som ni kanske minns så började sommaren inte så bra, jag fick fatta ett tufft beslut men när det väl var gjort så har jag inte ångrat mig en endaste gång och kanske blev jag lite starkare på kuppen. Det som inte dödar, det härdar eller hur var det nu igen ;-)
Efter midsommar åkte jag till Djurönäset (nästan) längst ut på Värmdö för en utbildningsvecka i kommunikologi. Jag har nu hunnit med hela sju veckors utbildning sedan jag började i juni förra året och förhoppningsvis är jag redo att gå upp för att bli certifierad kommunikolog i slutet på oktober. Utbildningen har varit en gåva, hjälpt mig mycket på olika sätt. I väldigt kortfattade ordalag så är kommunikologi en disciplin som studerar andra discipliner (inom alla områden som rör mänskligt beteende, t.ex. sociologi, psykologi, pedagogik, coachning osv och på olika nivåer som forskningsresultat, metoder och principer) för att se vad som är gemensamt inom allt förändringsarbete och förändringsprocesser. Dvs att med utgångspunkt i kompetensen blir det mycket lättare att se vad olika sammanhang består av för i grund och botten är det samma mönster och beståndsdelar. Och det är dessa delar (nycklar) som är så otroligt användbara att bära med sig för att förstå sig själv, människor runt omkring, grupper, organisationer och samhällen. Det är både enkelt och svårt på samma gång, själva materialet som lärs ut är väldigt litet men användningsområdet är ALLT och ÖVERALLT där det finns människor inblandade!!! Jag skulle såklart kunna skriva mycket, mycket mer om denna kompetens som jag håller på att bygga upp (en livslång process för övrigt, man blir väl aldrig klar med att förstå och lära sig om sin omvärld och sig själv...) och jag kan av hela mitt hjärta rekommendera er att gå den första modulen för Truls Fleiner och Jorunn Sjöbakken (som är grundarna av kommunikologi och efter många år i den kliniska världen vigt de senaste 30 åren åt att utbilda i kommunikologi med en kraft och ett engagemang som är nästan obegripligt)! Den ger (tycker jag) en väldigt bra överblick i hela materialet och en förståelse för kompetensen som jag har upplevt väcker tankar hos de allra flesta som går och ger nya insikter man kanske inte hade (på en medveten nivå i alla fall) tidigare.
Jag har hunnit med två veckor ute på Djurönäset i sommar och en annan aspekt av att få utbilda mig till kommunikolog är förmånen att få träffa en hel massa fantastiska människor! Så nog har det blivit en och annan sommarkväll med en Appletini på bordet och spännande samtalsämnen i luften som ackopanjerats av livemusik och vattnets rofyllda kluckande vid restaturangen/baren Sjöboden på Djurö (har ni vägarna förbi en tisdag eller torsdag under somrarna framöver så lova att göra en avstickare, såååå mysigt)!
Men mest av allt så har jag njutit av att vara med mina fina flickor, älskade små systrar som gör mig alldeles varm i hjärtat att tänka på. Så stora som de har blivit och så mycket kärlek de ger varandra och oss!!! Alltid nya äventyr, bus, små upptäcktsfärder och inte minst deras resonemang som jag bara älskar att lyssna till ♥ Vi har tillbringat två veckor på Västkusten och sedan gjorde vi en liten roadtrip till Hallstahammar i Västmanland (två timmar från Stockholm) och hade det helt underbart, bara vi fyra! Tiden ihop har nämligen varit dyrbar denna sommar, på grund av mina utbildningsveckor har vi fått pussla och gå om varandra så jag och Jimmy har bara haft två sammanhängande veckor tillsammans samt en vecka till under slutet på juli. Och jag hade gärna haft minst det dubbla med familjen men har varit rätt så duktig på att gilla läget ändå. Och vi funderar på att åka till Spanien i höst för att få lite mer semesterfeeling så det går ju egentligen ingen nöd på oss :-)
Den här sommaren har jag njutit av "det lilla" i tillvaron och försökt att hitta saker att njuta av så ofta som möjligt.  En god kopp cappuccino till exempel, eller en joggingrunda i morgonsolen. Eller att hålla en varm barnhand i min (om det nu kan räknas som "det lilla" i tillvaron, det är väl snarare "det största" men ni förstår nog vad jag menar...). Och detta skall jag fortsätta med, man behöver inte göra något speciellt för att ha det bra och framförallt inte på sommaren tycker jag. Då räcker det så gott med att plocka några solvarma smultron eller doppa tårna i havet eller lösa ett korsord eller dricka ett glas jordgubbssaft tillsammans med någon som man tycker om ♥ För det ger så mycket positiv energi!!!
 
Ja, det var en kort resumé av vad som hänt under sommaren för min del. Inte så mycket egentligen och samtidigt massor med små upplevelser att spara och plocka fram senare i år eller när som helst. Hur har DIN sommar varit? Hoppas att du har njutit, vilat upp dig, skrattat, solat, njutit, sovit, ätit gott, legat på en klippa, suttit på en parkbänk, åkt någonstans dit du längtat, träffat de som ger dig glädje, samlat på dig små och stora minnesbitar att plocka fram när som helst att njuta av. 
 
Jag hoppas att du finns kvar här och hänger med på en ny bloggresa framöver :-) Jag skall göra mitt bästa för att hitta en bra mix av personliga tankar, ytligheter, recept, vardagsliv och glädjeämnen att dela med mig av här i höst 
 
KRAAAAAAAM